Mike Young Academy har listat de hundra främsta forskarna i Sverige baserat på deras synlighet i sociala medier under 2022. På plats nummer fyra finner vi Eleonora Rosati, professor i immaterialrätt vid Stockholms universitet.

Sociala medier växer allt mer som en kanal för forskningskommunikation och har kommit att bli en mycket viktig del i omställningen mot ett öppet vetenskapssystem. Rätt använda kan kanaler som Twitter, LinkedIn och Facebook stärka en forskares profil i vetenskapliga och andra sammanhang. De kan generera i nya samarbeten, väcka nya idéer och vara ett sätt att nå ut med sin forskning till den breda allmänheten – utanför den trogna skaran inom det egna ämnet.

Någon som vet hur man tar till vara på fördelarna med digitala kanaler är Eleonora Rosati, professor i immaterialrätt, som nyligen rankades som 4:e mest aktiva forskaren i Sverige på sociala medier. Hon berättar att hennes konton på sociala medier har gett henne en känsla av gemenskap, samtidigt som det har hjälpt henne att förfina sitt tänkande om immateriella frågor och uppskatta olika perspektiv:

“Det har gett mig en fördjupad förståelse

porträttbild

Professor Eleonora Rosati. Foto: Rickard Kilström / Stockholms universitet

– I min yrkesroll är LinkedIn och Twitter mina främsta sociala medier. Jag anser att de är grundläggande för att få information om relevant utveckling inom mitt område och för att kunna samarbeta med min referensgrupp: Forskare inom immaterialrätt, privatpraktiserande jurister och bolagsjurister, studenter, yrkesverksamma inom offentliga frågor och institutionella konton. Där delar jag med mig av relevanta kommentarer om immateriella rättigheter och utbyter åsikter om dem.

– Jag har inte upplevt några negativa sidor av att använda sociala medier i rollen som forskare, tvärtom! Förutom att det har gett mig en fördjupad förståelse för immaterialrätten så har det också gjort det möjligt för mig att få feedback på mitt arbete betydligt snabbare än vid publicering i en traditionell vetenskaplig publikation.