Sociala medier växer allt mer som en kanal för forskningskommunikation och har kommit att bli en mycket viktig del i omställningen mot ett öppet vetenskapssystem. Rätt använda kan kanaler som Twitter, LinkedIn och Facebook stärka en forskares profil i vetenskapliga och andra sammanhang. De kan generera i nya samarbeten, väcka nya idéer och vara ett sätt att nå ut med sin forskning till den breda allmänheten – utanför den trogna skaran inom det egna ämnet.
